Kära Jultomten

Hej! Minns du mig? Det är jag. Jag har lite frågor som jag vill ha svar på:
Är jag för gammal för att önska mig ett Playstation 3?
Är jag för liten för att inte önska mig någonting? "Nej mamma, jag klarar mig. Det räcker med maten och sälskapet."
Är jag girig om jag önskar mig någonting alls när jag vet att det finns de som har det sämre ställt?
Måste jag titta på Kalla Anka i år? Det är iallafall samma gamla ko som Musse mjölkar och den där hackspetten är ju för dryg.
Måste jag vara snäll mot farmor? Hon säger bara hur tjocka vi (jag och min syster) har blivit.

Så. Jag fick nog med allt. Jag vill helst av allt ha en kram just nu. Och en tamagotchi.

"Du vill ligga med mig, men du får inte!"

På onsdag ska jag klippa mig. Yippie ka-yay, mother fucker! Jag ska bli så jävla foxxxy så alla kommer vilja ha mig. Fo sho.
Det kommer bli la page (uttala med fransk brytning) och fettrakt. Det kommer bli mitt nya jag - because straight (haired) girls have more fun.

I fredags var jag på utbildning med jobbet med temat "golvvård". Det var väldigt intressanta föreläsningar tills vi kom till den sista föreläsaren, Dieter Hoffman. Han var en äldre invandrad tysk med dito brytning - hej drotnink silvia. Han var en mycket kort man med alla tänkbara ålderstecken: vitt hår, glansig blick, långa, magra pianofingrar och torr hy. Dessutom var han pastor.
Nåväl, för att komma till sak: Hans humor. Värsta tänkbara: sexistiska lågvattenskämt (som bara en skånsk man kan anamma har jag uppäckt, men han var av den värsta sorten).
Till det mest hemska: Alla i publiken garvade åt hans "skämt". Det ska tilläggas att det bara var tanter 40+ som satt och lyssnade - städaryrket är inte direkt dominerat av män (även om det satt en i publiken).
Efter föreläsningen frågade en av mina chefer mig om jag tyckte att föreläsningen var bra. Jag ville inte göra henne besviken genom att säga sanningen - hon är ju så snäll. Så jag blåljög och svarade: Jo, han var väl okej.
Till alla skånska 50+ män med buskishumor: I hate you. Fo sho.